Läs om flikrabarber, rabarber som medicinalväxt och rabarber historia. Torkad rabarberrot såldes på apotek och blev en dyr handelsvara. Rabarber den stora gula roten, grävdes upp, torkades och maldes till ett laxermedel. Rabarberstjälkar var inte något som man åt men idag är den gamla sorten flikrabarber en tålig, vacker och bra prydnadsväxt i trädgård.
Rabarberroten från flikrabarber, Rheum palmatum, var en dyrbar medicinalväxt. "Den stora gula roten" grävdes upp, maldes och torkades. Det hälsosamma rabarberpulvret var en dyrbar handelsvara som bland annat såldes till Europa. Torkad rabarberrot var bra för tröga magar då det var ett laxermedel och såldes på apotek. Laxeringsmedel av rabarberrot finns att köpa på vissa europeiska apotek. Flikbladsrabarber är en nästan femtusenårig läkemedelsväxt. Den växer vild i Kina och Mongoliets bergstrakter. Rabarberrötterna är det som var eftertraktade för dåtidens apotekare.
Rabarber kom till Västerlandet längs Sidenvägen och via Ryssland men också med ostindiska kompaniet. "Den äkta rabarbern", som flikrabarber också kallades, var mycket eftertraktad och i Europa ville man gärna komma över frön eller rotbitar för odling i apotekarträdgårdarna. I jakten på "den äkta rabarbern" lyckades man först 1753 muta några manchuriska köpmän vid den ryska gränsen att smuggla ut en liten låda med frö. Rabarberfröer från flikrabarber sändes från Botaniska trädgården i St Petersburg till stora trädgårdar i Europa. Rabarberodlingen kom till Stockholm i och med att Peter Jonas Bergius började odla rabarber 1762, i sin trädgård. Kvaliteten var inte så hög som den utvalda modersplantan. Fröförökning, betyder en omkombination av gener och vill man bevara originalet går det inte.
l rabarberplantor måste förökningen ske med en rotbit. Laxeringsmedel var det man var ute efter och flikrabarbern hade en kraftig laxerande verkan.
Flikrabarber finns i vår visningsplantering. Flikrabarbern används idag som en vacker prydnadsväxt i trädgården. Den har stora flikformade blad och en vacker röd blomning.
Matrabarbern, Rheum rhaponticum, började odlas så sent som på 1700-talet i Sverige i syfte att ätas. Den utvecklades till en omtyckt vårprimör när sockret blev allmänt tillgängligt 1800-talet. Holländaren Cornelius de Bruyn reste i Persien i början på 1700-talet. Han såg att man åt rabarberstjälkar tillsammans med lammkött och älskade de tunna stjälkarna på våren, råa med salt och peppar. Överraskande nog var det bladen man använde i europeisk matlagning, stjälkarna kastades.
Viktoria, bild 1 är en av de allra vanligaste rabarbersorter i Sverige. Den engelska sorten som har sitt namn efter drottning Viktoria var till för två decennier sedan nästan helt dominerande. Det var kanske denna sort som även odlades i svenska köksträdgårdar på 1800-talet.
"Den stora gula roten" odlades som medicinalväxt i Kina redan 2700 f.Kr. Torkad rabarberrot ansågs stärkande och laxerande och blev en dyrbar apoteksvara. På 1600-talet öppnades gränshandeln mellan Kina och Ryssland. Tsarfamiljen lade rabarber på den lönsamma handeln till Europa. Kanske är det därifrån uttrycket "att lägga rabarber på..." kommer. Idag används rabarbern uteslutande på matbordet till paj, kräm, marmelad mm.
Testa quizzet om Rabarber
KATEGORI > RABARBER